Kennel historia

Tallbackehagens kennel.

Dvärgschnauzher/Miniature Schnauzer

Tallbackehagens startades redan våren 1999 men då som kanin uppfödning och inte hunduppfödning, kennels namn ansökan skickade in till Svenska Kennel Klubben först vintern 2009.

Under flera år så födde jag upp kaniner (blandraser) hemma hos min pappa tillsammans med min lilla syster tills vi la det på hyllan efter att tragiskt ha mist våra sista 5 kaniner under loppet av 1 ½ år, det blev alldeles för jobbigt (känslomässigt) att starta upp kaninuppfödningen på nytt tyckte vi och då jag under den tiden hade flyttat hemifrån så var det inte lika praktiskt längre heller.

 

Namnet Tallbackehagens grundar sig i att en kulle på tomten där numera min pappa bor (där min farfar bodde innan) kallas för Tallbacken och så var det inte långt att lägga till hagens efter.

Att det just blev hagens och inget annat namn beror på att jag sedan barnspel (6 års ålder) har har varit en häst tjej och eftersom hästar går i hagar och det var min absolut största dröm att få ägan en häst och inte fick det så fick jag i stället göra det bästa av situationen.

 

När det var dags att skaffa hund (inte utan mina föräldrar protester så hade jag siktet inställt på Amerikans Cocker spaniel och Pudel.

Men då jag är allergisk så för det alternativen ganska fort bort (de är fortfarande mina dröm raser dock efter dvärgschnauzer) ;).

 

Någonstans hade jag under mitt läsande om hund raser fått syn på den tyska rasen med de för mig så konstiga luggen och skägget (som jag nu vet har haft en praktik användningsområde) vilket jag då inte visste.

En sådan ska jag ALDRIG ha det var jag säker på de ser ju så KONSTIGA ut men ödet ville visst annorlunda.

 

En vårdag under 2008 stötte jag ihop med väldens för mig då underbaraste lilla ull boll av rasen dvärgschnauzer tro det eller ej

Denna lilla trollunge ägdes då av min förra chef.

 

Efter att ha tillbringat hela våren med dunbollen som tydligen heter Ilska blev jag erbjuden att ta henne på foder.

Jag dvärgschnauzer?

Men det var ju det sista jag skulle ha i hund väg.

Men vem kunde motstå hennes ögon och att hon sedermera inte tolererade vem som helst utan tydde sig till mest mig.

Självklar tackade jag ja till erbjudande och vintern 2009 köpte jag loss henne och sedan dess har hon varit min

På den vägen vägen är det.

 

Den 22 mars 2009 debuterade vi i utställnings ringarn på en inofficiella utställning i Eskilstuna med resultatet Hp och BIM (Snacka om att jag var en STOLT matte).

Första officiella debuten lyckades det inte lika bra på, en slät 3:a i SPÖ regn men vi gav aldrig upp och på Stora Stockholm december 2009 tog hon sin släta 1:a (som då krävdes för att få registrera valpar på ras ringen hemsida).

 

Efter det har det bara rullat på.

Den 10 april 2010 födde hennes första kull och kenneln första valpar med prefixet Tallbackehagens såg dagen ljus.

Ur den kullen behöll jag Tallbacke You Make My Happy ” Glada” som ni kan läsa mer om på hennes egen sida.

Mamma Ilska och dotter Glada ställde ut mycket på både inofficiella och officiella utställningar under 2010-2012.

Med undan tag på de månade som Ilska var mamma ledig under 2012 med hennes andra och till lika sista kull där jag sparade Tallbackehagens Clyd Barrow ”Palle” ur.

 

Även han har en egen sida här på hemsidan vilken även Ilska har som i stamtavlan heter Skånela´s Ilska.

 

2013 var Gladas och Palles år i utställnings ringarna.

Bäst gick det för Glada då Palle behövde växa på sig.

Nu är året 2014 och det står en massa för mig och kenneln hundar på lur.

 

Glada jagar sina två sista cert för att kunna få titel SVENSK UTSTÄLLNINGS CHAMPION, Palle ska ut en massa i ringarna med början med utställningen i April i Västerås.

Ilska hon kommer att gå parallellt med Glada på utställningar fram tills i Augusti då gör hon debut i veteran klass.

Tänk vad mycket som kan hända när man blir med en foder hund av icke tänkt ras.